fredag, november 28

Lyxproblem

Nä men nu MÅSTE vi faktiskt se klart säsong 2 av Orange is the new black!


Pepparkakans tid är här

Två stycken smulade jag i mig på eftermiddagsfikat. Jag och en kollega har för övrigt smakfullt pimpat lunchrummet så att det stämmer överens med juletid. Ho-ho-ho.

Dagens

Svart finstickad tröja Tiger, orange ullkjol H&M, svart halsduk COS, svarta mockastövlar Vagabond

Håll i hatten

Idag går allt ut på att undvika Black Friday i möjligaste mån. Jag betalade räkningar igår och det ser ut att bli en förhållandevis skral månad fram till jul.

Låt nedräkningen börja!


torsdag, november 27

Snack

Min och Minnas dialog sker allt som oftast via Prank Mirror. Med ett par schyssta läppar och gullig röst. Extra krydda, kan man kalla det.


Bad blogger!

När man reser i tjänsten, har diverse möten och väljer att inte ta datorn med sig. Ja då blir det så här. Uselt bloggande. Det enda vi kan hoppas på är bot och bättring inför morgondagen!

Dagens

Svart top med tryck Rika, mörkblå jeans H&M, svart kavaj Filippa K, svarta mockastövletter Rizzo




onsdag, november 26

#mittfinastesmycke

Det finns många sätt att hjälpa. Förutom det här himla bra armbandet med mobilnummer från ForLife finns det här fina armbandet med ett silvrigt litet hjärta på.

I samarbete med Barncancerfonden har by leïa skapat en kollektion silversmycken som bidrar till kampen mot barncancer. Hålet i hjärtat har ett starkt symboliskt värde. Det kan stå för saknad och sorg men också för kärlek och glädje. Du fyller hålet i ditt hjärta med det eller den du önskar. Hjärtat är 11 mm brett och i nickelfri metall, och sitter på en naturfärgad silkestråd.

Armbandet kostar 100 kronor och 63 kronor går till kampen mot barncancer. Du hittar det hos Give Hope och Barncancerfonden. Bra sak! Fint armband! Tråden går att justera så att armbandet passar både stor och liten. Dottern och jag har köpt varsitt. Gör det du också.


Coachad

Igår var jag på den sista dejten med min coach. Vi har haft en ganska utdragen relation. Ibland har vi träffats med bara några veckors mellanrum, ibland har det gått flera månader emellan mötena. Igår summerade vi vad vi gjort tillsammans och vad jag känner att jag har fått ut av det.

Otroligt mycket såklart. Att få tid att diskutera med en person som inte är ens partner, kompis, barn, förälder, kollega eller chef. Få frågor att fundera över. Bolla olika tankar och problem. Det har, känner jag, format mig till att bli tryggare, bekvämare och lugnare på flera olika plan. Att göra sådant som kanske inte alltid känns så roligt eller bekvämt men som är nödvändigt för att få till en önskvärd förändring. Att kunna luta sig tillbaka och fundera över Jaha hur blev det här nu då? istället för att bara rusa och släcka bränder.

Min coach sa något som gjorde mig väldigt glad. Att hon känner att vi har kommit varandra nära, har roligt och kan prata om saker som hon kanske inte vanligtvis gör med de hon coachar (jag tror inte hon säger så till alla). Att hon ser fram emot att höra från mig och hur det går med allt framöver.

Och så beskriver hon mig som stark och driven, en person som ser till att få saker gjorda. Sånt som jag såklart blir väldigt glad och varm av att höra. Men sånt som också är så sabla svårt att erkänna om sig själv. Va, lilla jag? Är jag sån? Fortsätter att jobba på det.

Gofika hade vi!

Svar på eventuell Brrr

Brrr! säger kanske ni vid anblicken av dagens outfit. Kortärmat när det är så kallt (både ute och inne på jobbet).

Icke! svarar jag då. Den som själv befunnit i sig i ett angoraplagg känner till dess värmande funktion. Jag har till och med fått plocka av mig sjalen i skrivande stund.

Nog om detta.